Sankt Josefs katolska kapell Älmhult

På nyåret 1799 gjorde provikarien Paolo Moretti en större resa i landet och samlade de spridda katolikerna till gudstjänst och undervisning och försökte hjälpa fattiga och nödlidande. Den 11 januari firade Moretti mässan hos kommerserådinnan Wesslo i Växjö. Följande dag reste han från Växjö till Huseby där han den 13 januari firade mässan för en fransman, som bodde hos brukspatronen, greve Axel Hamilton.

Under biskop Johannes E. Mullers långa ämbetsperiod 1923-1957 utökade den katolska kyrkan sin verksamhet i Sverige. Under 1920-och 1930-talen läste präster från Malmö eller Oskarström ibland mässan i Diö. Mässan brukade läsas hos änkefru Pelz.

1939-1950 leddes Vår Frälsares församling i Malmö av österrikiska redemptorister med pater Heinrich Franz Deutscher som kyrkoherde. Församlingens område omfattade Skåne (utom Helsingborgsområdet) , Blekinge, södra Småland och Öland. Deutscher lade ner stor omsorg på att besöka sina spridda katoliker. 2-3 gånger om året företog han eller hans medbröder "missionsresor" genom bl.a. Blekinge och Småland. Till stor del skedde resorna med cykel!

Sommaren 1940 och i september månad samma år besöktes bl.a. Diö, liksom i juni 1941.

Flyktinglägren / flyktingar

I samband med och efter krigsslutet 1945 överfördes med Rödakors- och UNRRA-transporter många f.d. lägerfångar till Sverige. Bland dessa nazismens offer fanns det flera tusen katoli- ker, främst polacker. Katolska kyrkan organiserade då särskild själavård i de olika svenska flyktinglägren.

Enligt uppgift fanns det den 10 augusti 1945 på Civilförsvars- styrelsens förläggningar i Stenbrohult 259 flyktingar, bland dem 225 polacker.

Från maj och till november 1945 omhänderhade pastor Henrik Grauel verksamheten bland flyktingarna i Vår Frälsares katolska församling i Malmö. I Älmhultstrakten fanns det flyktingläger med katoliker bl.a. i Såganäs, Möckelsnäs, Rephult och Hallaryd. Enligt Grauels redogörelse firade han mässan där vid följande tidpunkter:

31/5 Diö / Såganäs (34 bikter, 45 kommunioner), 1/6 Rephult (6 resp. 6), 22/6 Diö (Hotell Gustafsson), 23/6 Diö/Möckelsnäs (10 resp. 12), 25/7 Ryssby, 27/7 Hallaryd (39 resp. 39), 1/8 Möckelsnäs (27 resp. 27), 2/8 Såganäs (15 resp. 16), 15/8 Såganäs (5 resp. 12), 16/8 Rephult (5 resp. 5), 1/9 Möckelsnäs (1 dop) och 11/9 Hallaryd (8 bikter och 8 kommunioner).

Sporadiskt mässfirande i Älmhult med omnejd

Enligt Malmöförsamlingens tryckta årsredogörelser firades mässan 1948 2 gånger i Diö och 3 gånger i .Älmhult samt 1949 3 gånger i Älmhult.

Bildande av S:t Mikaels församling

I oktober 1951 anlände brittiska präster tillhörande passionistorden till Växjö för att grunda en katolsk församling.

S:t Mikaels församling i Växjö bildades den 1 oktober 1954. Dessförinnan tillhörde östra delen av Kronobergs län, inkl. Älmhult, Vår Frälsares församling i Malmö. Den västra delen av länet (Sunnerbo) tillhörde Oskarströms församling men över fördes 1958 till S:t Mikaels församling. I praktiken var dock passionisternas själavårdsområde i Småland ganska självständigt redan från hösten 1951.

Under 1952 började passionisterna fira mässan på flera platser utanför Växjö.

Den 27 januari lästes mässan i Diö med 1 kvinna närvarande.

Den 21 februari flyttades den månatliga mässan till Älmhult. Passionisterna benämnde detta tillfälliga kapell Heliga Korsets kapell.

Efter maj 1952 upphörde man att fira mässan i Älmhult, vilket skett på Stora Hotellet.

Den första konvertit, som undervisades av passionisterna, var bosatt i Liatorp men upptogs i november 1952 i Göteborg där hon hade katolska vänner.

Mässfirandet i Älmhult

Den 15 maj 1958 återupptogs det månatliga mässfirandet i Älmhult. Den första mässan firades på Stora Hotellet och 11 personer var närvarande. Det synes som om mässan i allmänhet firades i Folkets Hus. Den 23 november var det dock hos famil- jen Kovacs.

Den första midnattsmässan

Den 25 december 1958 firades den första midnattsmässan i Älmhult. 22 personer var närvarande (att jämföra med 28 i Växjö och 38 i Kalmar) . Varannan månad firades mässan av en präst från Växjö och varannan månad av pastor Solt från Malmö. Fröken Kersel hade hand om barnens undervisning (varje måndag kl. 16 i Folkets Hus).

Man övergick senare till att fira mässan i Stora salen på Stora Hotellet. Åtminstone 1961 och 1962 firades mässan i Älmhult den 2:a och 4:e söndagen i månaden. Enligt Katolsk kyrkotidning var antalet katoliker i Älmhult 42 år 1962.

Den 28 april 1962 firades en särskild mässa för jugoslaver i Diö, Hotell Gustafsson (40 närvarande). 1965 firades mässor för jugoslaver i Älmhult. 1965 firades också mässor i Älmhult i Villa Siesta.

Senast 1971 (kanske tidigare?) hade man övergått till att fira mässorna i Älmhult i församlingshemmet.

1975 upphörde man åter att läsa mässan i Älmhult. Den 30 april 1977 firades en mässa i Älmhult för assyrier, som kommit till Sverige, och från maj 1977 återupptogs det regelbundna mäss- firandet en gång i månaden i församlingshemmet.

Efter att under en tid ha firat mässan i Älmhult en lördag var månaden övergick man från hösten 1982 till att fira gudstjänst två söndagar i månaden, 1 gång mässa och 1 gång Ordets liturgi med utdelning av kommunionen av en passionistsyster. Medan församlingshemmet renoverades under hösten 1982 användes Kyrkbacksgården, men fr.o.m. januari 1983 kunde församlingshemmet åter användas.

Kapellrådet Bildas

Våren 1991 bildades ett kapellråd i Älmhult med avsikten att senare förvärva en egen fastighet.

Lars Hallberg 1993-10-15