Under de senaste tio åren har den katolska kyrkan i Sverige på flera sätt markerat att den hör hemma här och att den är en levande lem i den stora världskyrkan. Den heliga Birgitta utsågs av påven år 1999 till en av tre kvinnliga skyddspatroner för Europa och hennes andliga dotter, moder Elisabeth Hesselblad blev som första svensk efter reformationen saligförklarad år 2000. Samtidigt har Sveriges katoliker fått sin första svenskfödda biskop efter reformationen och församlingen i Växjö sin första svenskfödda kyrkoherde. Men kyrkans multietniska och mångkulturella karaktär består, något som starkt präglar även S:t Mikaels församling.

Under dessa år har stiftets biskopar besökt församlingen ett flertal gånger för att inviga nya kapell, byggnader eller tillbyggnader och andra katolska monument och för att fira olika jubileer. Växjö har fått en stor nybyggnad med daghem, ungdomslokaler och systrabostäder, till- och ombyggnad av kyrkan och en katolsk kyrkogård, Älmhult har fått ett katolskt kapell, liksom Ljungby, som dock år 2000 skildes från S:t Mikaels församling och överfördes till den nybildade Marie födelses församling med huvudsäte i Värnamo.

Fredagen den 14 februari 1992, året då Växjö stad fyllde 650 år, firade församlingen sin 40-årsdag. Sigfridssöndagen den 17 februari 1952 hade det lilla S:t Mikaels kapell invigts av dåvarande hjälpbiskopen Ansgar Nelson, varvid monsignore David Assarsson höll festpredikan. 40 år senare var det hjälpbiskopen William Kenney som celebrerade mässan och predikade över samma tema - de ord, som enligt Sigfridslegenden Herrens ängel i drömmen uttalade till Smålands apostel: "Här skall du grunda Herrens hus, vari syndare skall få misskund och rättfärdiga nåd." Tillsammans med biskop Kenney var även många av hans medbröder och systrar inom passionistorden, vilka tidigare varit verksamma i Växjö.

Församlingens herdar sätter ofta stor prägel även på sin hjord. Växjö har på senare år fått uppleva att det med några undantag homogent brittiska eller irländska prästerskapet ersatts med präster stammande från helt olika katolska kulturer. Inte bara församlingsmedlemmarna utan även deras präster - liksom ordenssystrarna - har alltså nu sina rötter i många olika länder.

Kyrkoherden Paul Redmond, som kom till Växjö från England 1985 och blev kyrkoherde året efter, fick från april 1994 nytt uppdrag som kyrkoherde i Dalarna (Falun). Han efterträddes då av församlingens nuvarande kyrkoherde fader Daniel Adner, som efter prästvigningen 1991 varit kaplan i Vår Frälsares församling i Malmö och nationell själasörjare för de spansktalande i södra Sverige. Efter raden av kyrkoherdar från de brittiska öarna fick församlingen därmed sin förste svenskfödde präst. Denna kyrkans "försvenskning" nådde sin kulmen när Stockholms katolska stift år 1998 fick sin förste svenskfödde biskop, karmelitbrodern Anders Arborelius OCD.

Men ett antal andra präster har under de senaste tio åren varit verksamma i församlingen. Polskfödde Josef Klazynski var kaplan i Växjö från juli 1994 till december 1995. Han ersattes då av fader Mikhail Chahin från Syrien av orientalisk-katolsk rit, som delar tjänsten i Växjö med verksamheten i Nässjö, där han tidigare varit bosatt. Församlingen har många orientaliska kristna med rötterna i Mellanöstern och fader Mikhail firar därför regelbundet mässan på arabiska.

Under några månader hösten 1998 vistades den från Polen nykomne prästen Tomasz Orylski i församlingen; han är nu verksam i Domkyrkoförsamlingen i Stockholm. Under 1999 fick församlingen förstärkning från Umeå av polskättade Boleslaw Witwicki, som redan på 1980-talet tjänstgjort i Småland, men då i Kalmar. Som ny präst från Indien kom hösten 2000 Raphael Kurian CMI (Carmelites of Mary Immaculate). Sedan 1990-talets mitt har kyrkoherde emeritus

Jenö Solt, bördig från Ungern men i Sverige sedan 1956, främst under sommarhalvåret bistått vid kapellet i Älmhult. Fem präster ursprungligen från helt skilda länder och kulturer - Sverige, Polen, Syrien, Indien och Ungern - är det prästteam som för närvarande tjänar i mångkulturella S:t Mikaels katolska församling.

Mässor firas i församlingen även på arabiska/syrianska, spanska och polska samt kroatiska, ungerska och gheez (eritreanska/etiopiska), de senare med hitresta s.k. nationella själasörjare.

I ett av Älmhults äldsta trähus befinner sig S:t Josefs katolska kapell, som invigdes av biskop Hubertus Brandenburg den 4 december 1993. Året innan inköptes den centralt belägna fastigheten på Södra Esplanaden 24. Den hade tidigare tjänstgjort som prästbostad för Svenska kyrkan och därefter varit verkstad. Huset var K-märkt, det yttre fick inte drastiskt ändras. Däremot kunde det inre förändras betydligt och arkitekt Jörgen Kjaergaard i Stockholm skapade där ett kyrkorum av ganska rustik karaktär.

Kyrksalen har ca 40 platser. Altartavlan är utförd i början av 1950- talet av Osbykonstnären Yngve Nilsson i mosaik med material från förstörda kyrkfönster från Kölnerdomen. Mariastatyn är en gåva från Tyskland 2000 och utförd av stenhuggaren Wolfgang Kuhn. I huset finns utöver kapellet en församlingssal med anslutande mindre kök samt ett övernattningsrum . Mässa firas vanligen varje söndag kl. 18.

De polska Systrarna från Lipie (Guds Nåds Barns Gemenskap) kom till församlingen 1990 som efterträdare till de brittisk/irländska passionistsystrarna. Snart lämnade de systralägenheten på Dalbovägen och flyttade in i församlingshuset. 1995 fick systrarna förstärkning av den kommunitet som varit bosatt i Värnamo, men hösten 1998 avslutade de sin verksamhet i församlingen och flyttade till Kristus Konungens församling i Göteborg.

Mot slutet av sommaren 2000 fick Växjö en ny systrakongregation. Fem Missionaries of Charity (Moder Teresas systrar) överflyttade hit från Sörforsa i Hälsingland. Systrarna är bördiga från Polen, USA (2), Indien och Mexico. De bor på övervåningen i daghemsbyggnaden, där de även har ett eget kapell som invigdes den 5 september 2000.
Den 7 oktober samma år firades kongregationens 50-årsjubileum då biskop William Kenney celebrerade mässan. Den kontemplativa ordensgren som finns i Växjö firade sitt 25-årsjubileum den 22 juni 2001 med biskop Anders Arborelius.
Man ser ju tydligt att även församlingens ordenssystrar har avspeglat den katolska kyrkans universalitet och rika mångfald.

Samtidigt med kyrkoherden Daniel Adner kom från Malmö kom även Yvonne Liljefors, av fransk-svenskt ursprung. Hon är konsekrerad änka och med sitt andliga hem i en kommunitet med namnet "den lilla familjen av Bebådelsen" i Bologna Stift i Italien.

En trogen frivillig medarbetare är Gunilla Gren som är konvertit och som sedan 1995, ägnar all sin fritid till församlingen. Hon har hand om kören, förutom kontorsarbete och praktiskt arbete i kyrkan.

Framför kyrkan står sedan våren 1996 en litauisk ekskulptur, Jesus som den gode herden. Denna var en gåva 1995 till Växjö kommun från vänorten Kaunas och stod först i Teaterparken. Kommunen ansåg dock att den bättre passade vid den katolska kyrkan, varför den deponerades hos S:t Mikaels församling och invigdes av biskop Hubertus Brandenburg den 2 juni 1996.

I två omgångar har S:t Mikaels kyrka genomgått stora förändringar under 1990-talet. Länge fanns planerna att installera de kyrkfönster som på 1970-talet överfördes till Sverige från passionisternas rivna St. Anne's kyrka i Sutton i England. Tre fönster väntade i källaren.
Efter renovering kunde två av fönstren sättas in i kyrkans korvägg sommaren 1996 av passionistbroder Gabriel Morans brorson, byggmästaren Kevin Moran. Guds Moder Maria finns till vänster och biskopen, den helige Sigfrid till höger (fast ursprungligen är fönstrets biskop den engelske 1200-talsbiskopen Richard av Chichester!) Fönstren välsignades på Sankt Mikaels högtid den 29 september 1996. Ett tredje fönster med ärkeängeln Mikael fick kyrkan 1999.

Trängseln i kyrkan hade särskilt vid större högtider blivit allt värre - i och för sig glädjande. På grund av daghemsbygget hade den på tomten tillåtna byggnadsytan helt utnyttjats. Därför beslutade man att i stället bygga på höjden genom att uppföra en läktare och ett nytt vapen- och trapphus.
Arkitekt för om- och tillbyggnaden var Mogens Barsöe. Under hösten 1998 byggdes vapenhuset till på höjden och längden för att rymma den nya läktaren och trapphuset. Presbyteriet sänktes ett trappsteg så att utrymmet kring altaret blev större och tabernaklet flyttades till mitt bakom altaret. Samtidigt vitkalkades kyrkans innerväggar. Den 13 december 1998 återinvigde biskop Hubertus Brandenburg den nyrenoverade och tillbyggda kyrkan, som utökats med ca 75 nya sittplatser. I början av följande år installerades en ny orgel på läktaren. Byggd 1978 hade den inköpts från Svenska kyrkans Kila församling i Kolmården. Orgeln invigdes den 28 mars 1999.
på Mikaelisöndagen den 3 oktober 1999 välsignades ett nytt fönster med församlingens skyddspatron, ärkeängeln Mikael. Det gamla fönstret från passionistkyrkan i Sutton kunde inte restaureras varför ett nytt tillverkades och placerades mot gatan i trapphuset. Samma dag invigdes de tre nya kollekthåvarna, en gåva från Svenska kyrkan.

Den nya S:t Antoniusstatyn som inköpts i Kroatien som är placerad bak i kyrkan invigdes den 23 augusti 2000.

I Ljungby köptes EFS Missionsförenings kyrka på Bolmstadsvägen 21 och den 7 november 1999 firades den första katolska mässan där. Den 27 maj 2000 invigde biskop Anders Arborelius S:t Stefans katolska kapell, men Ljungby hör inte längre till vår församling.

Västra delarna av Kronobergs län - nuvarande Ljungby och Markaryds kommuner - överfördes år 2000 till Marie födelses församling med huvudsäte i Värnamo, resp. S:t Andreas församling i Hässleholm/Kristianstad.